213 dagar i mellan America

Nu ar vi i en ny by Playa Azul, den ar inte lika fin som Maruata men det ar skont att antligen fa sava i en sang och slippa att sava pa sanden med bara en taltduk i mellan. Tanken var att stanna i Maruata en natter men vi fastnade och stannade i tio natter. Maruata ar en dy i slow motion, de som bor dar verkar inte ha brotom och inte nagra jobb, de lag mest i sina hengmattor hela dagarna och tittade pa de som gick forbi. De fa affarerna som fans var oppna da persinalen orkade jobba. Den familjen vi taltade hos hadde mat man kunde bestalla, men det var inte sakert att de gjorde maten som man bestallde. Nar man gick och bestalde mat av kvinnan i huset sag man hur hon kande efter, om det varkligen var vart att laga maten, ibland gjorde hon det och ibland hadde hon inte nagon lust. det tog en dag sedan var vi inne i Maruata tempot, att ga och handla vatten en km bort var det stora uppdragen for dagen och vi alla forsokte slippa den stora upgiften, vi lanktar redan tilbaka. eftersom byn var liten och turismen minimal var storsta delen av stranden obebod. detta har har gjor att det ar en bra plats for skolpaddor att lagga sina agg och vi lyckades pricka in denna tiden pa aret. varje natt kom det upp skolpaddor, som var ca 80-100cm langa, och lade agg. Vi treffade en mexicans man, en natt, han jobbade med att samla in skolpads agg. Vi gick omkring med honnom en natt och hjalpte honnom med att grava efter aggen. om aggen skulle vara kvar pa en obevakad plats skulle antalet overlavande skolpaddor minska. Vi fick ocksa se valar och skorpinjoner nar vi var i Maruata. Och sa slog jag utt en kanadensares framtand med min armbage da vi forsokte bada i en grotta myning med forsande vatten.

Nu bifinner vi oss i en liten by, som hogst har 200 invanare, nagonstans langs kusten. Vagen hit var fruktansvard, slingriga vagar upp och ner pa bergen. Och bakom varje horn var det antingen en levande hund som vi holl pa att kora over eller en redan overkord hund. vi taltar pa bakgarden till Brunos hydda som ligger mitt pa stranden och vi har treffat en annan turist, en fransos som ocksa flyr kylan, och han ska tydligen vara den enda tyristen utover oss. fantastisk strand, inga tyrister och vatnet lent. ett paradis for skalen.